answering-islam en kristen-muslimsk dialog

Muhammed och gift

Muhammed har rapporterats att ha gett följande medicinska råd:

Berättad av AbuHurayrah
Allahs Budbärare (må frid vara över honom) sade, ”Ajwah dadlarna kommer från Paradiset och innehåller kur mot gift; tryffel är en sorts manna och deras juice är medicin för ögat.”

Tirmindhi har överfört den. (Tirmidhi Hadith, Nummer 1127; Alim CD-Rom Version)

Berättad av AbuHurayrah
När några av Allahs Budbärares (må frid vara över honom) kompanjoner sa åt till honom att tryffel var jordens smittkoppor så svarade han, ”Tryffel är en sorts manna, och deras juice är botemedel för det onda ögat. Ajwah dadlarna kommer från Paradiset, och de är botemedel mot gift. ”AbuHurayrah sade att han tog tre, fem eller sju tryffel och pressade dem, lade deras juice i en falska och använde den som ett ögonbad för en av hans slavflickor hade rinnande ögon och hon tillfrisknade.

Tirmidhi överförde den sägande, den är en hasan tradition. (Tirmidhi Hadith, Nummer 1194; Alim CD-Rom Version)

Berättad av Saud:
Profeten sade, ”Om någon äter några ’Ajwa dadlar varje morgon blir han inte påverkad av gift eller magi från morgon till natt. (En annan berättare sade sju dadlar). (Sahih al-Bukhari, Volym 7, Bok 71, Nummer 663)

Berättad av Saud:
Jag hörde Allahs Apostel säga, ”Om Någon äter sju ’Ajwa dadlar varje morgon kommer varken magi eller gift att påverka honom den dagen.” (Sahih al-Bukhari, Volym 7, Bok 71, Nummer 664)

Berättad av Sad:
Jag hörde Allahs Apostel säga, ”Vem som än äter sju ’Ajwa dadlar på morgonen kommer inte att påverkas av magi eller gift den dagen.” (Sahih al-Bukhari, Volym 7, Bok 71, Nummer 671)

Alltså, om en person äter några dadlar, upp till sju, han eller hon kommer inte att skadas varken av magi eller gift den dagen. Vi antar att Muhammed följde det rådet och åt dadlar varje dag, speciellt när hadith litteraturen säger oss att Muhammed brukade äta dadlar:

Berättad av Anas bin Malik:
Allahs Apostel fortsatte aldrig (för bönen) på ’Id-ul-Fitr Dagen om inte han hade ätit några dadlar. Anas berättade också: Profeten brukade äta ojämnt antal dadlar.  (Sahih al-Bukhari, Volym 2, Bok 15, Nummer 73)

Från ovannämnda kan vi förmoda att Muhammed inte borde påverkas från varken magi eller gift. 

Men sådan är inte fallet sedan samma hadith litteratur påstår att Muhammed påverkades från effekterna av båda:

Berättad av Aisha:
En gång var Profeten förhäxad så att han började inbilla sig att han hade gjort en sak som han faktiskt inte hade gjort. (Sahih al-Bukhari, Volym 4, Bok 53, Nummer 400)

Berättad av ‘Aisha:
Profeten blev påverkad av magi så att han började inbilla sig att han gjorde en sak som han faktiskt inte gjorde. En dag åkallade han (Allah) under en lång period och sedan sade, ”Jag känner att Allah har inspirerat mig hur jag ska bota mig själv. Två personer kom till mig (i min dröm) och satt, en vid mitt huvud och den andra vid min fot. En av de frågade den andra, ”Vad är den här mannens sjukdom?” Den andra svarade, ’Han har blivit förhäxad” Den första frågade, ’Vem har förhäxat honom?’ Den andra svarade, ’Lubaid bin Al-A’sam.’ Den första frågade, ’Vilket material har han använt?’ Den andra svarade, ’En kam, håret samlad på det, och ytterskalet av pollen av maskulina dadlarna.’ Den första frågade, ’Var är det?’ Den andra svarade, ’Det ligger i Dharwan brunnen.’” Så gick Profeten ut mot brunnen och sedan återvände och sade till mig på hans återkomst, ”Det är dadelpalmer (dadelpalmerna som är nära brunnen) som är lik huvudena på djävlarna.” Jag frågade, ”Tog du ut de sakerna som magin använde?” Han sade, ”Nej för att jag har blivit helad av Allah och jag är rädd att den här handlingen kan orsaka ondska bland folket.” Senare blev brunnen ifyllt med jord. (Sahih al-Bukhari, Volym 4, Bok 54, Nummer 490)

Berättad av ‘Aisha:
Allahs Apostel blev påverkad av magi så att han brukade tänka att han hade sexuella relationer med hans fruar när han inte hade det (Sufyan sade: Detta är svåraste sorten av magi som har en sådan effekt)… (Sahih al-Bukhari, Volym 7, Bok 71, Nummer 660)

Sufyan säger att Muhammed kom under svåraste sorten av magi, den sorten som ledde honom till att tänka att han hade faktiskt sex med sina fruar när han inte hade det!

Muslimska källor oblyga med att erkänna att en viss Jude eller mer bestämt en Judinna, framgångsrikt förgiftade Muhammed som resulterade till hans död:

Berättad av Abu Huraira:
När Khaibar var erövrad, ett (kokt) lamm innehållande gift var given som en gåva till Allahs Apostel. (Sahih al-Bukhari, Volym 5, Bok 59, Nummer 551)

Berättad av Abu Huraira:
När Khaibar var erövrad, ett stekt lamm var skänkt till Profeterna som en gåva (av Judarna). Profeten beordrade, ”Låt alla Judar som är här bli samlade framför mig.” Judarna samlades och Profeten sade (till dem), ”Jag kommer att ställa er en fråga. Kommer ni att tala sanning?” De sade, ”Ja.” Profeten frågade, “Vem är er far?” De svarade, “Han och han.” Han sade, “Ni ljuger, er fader är han och han.” De sade, ”Du har rätt.” Han sade, ”Kommer ni att tala sanning för mig om jag frågar er någonting?” De sade, ”Ja, O Abu Al-Qasim; och om vi skulle ljuga kan du komma på vår lögn såsom du kom på angående vår far.” Han frågade, ”Vilka är (Helvetets) Eld folket?” De sade, ”Vi skall vara i (Helvetets) Eld för en kort period och efter det kommer ni att ersätta oss.” Profeten sade, ”Må ni vara förbannade och förnedrade i det! Vid Allah, vi skall aldrig ersätta er i det!” Sedan frågade han, ”Kommer ni nu att tala sanning om jag ställer er en fråga?” De sade, ”Ja, O Abu Al-Qasim.” Han frågade, ”Har ni förgiftat lammet?” De svarade, ”Ja.” Han frågade, ”Varför har ni gjort så?” De sade, ”Vi ville veta om du var en lögnare i vilket fall vi hade blivit av med dig, och om du var en profet skulle INTE GIFTET SKADA DIG.” (Sahih al-Bukhari, Volym 4, Bok 53, Nummer 394)

Berättad av Abu Huraira:
När Khaibar erövrad, blev Allahs Apostel framförd ett förgiftat (rostat) lamm. Allahs Apostel sade, ”Samla för mig alla Judar närvarande i det här området.” (När de var samlade) sade Allahs Apostel till dem, ”Jag ska ställa er en fråga; kommer ni att tala sanning?” De svarade, ”Ja, O Abal-Qasim!” Allahs Apostel sade till dem, ”Vem är er far?” De sade, ”Vår far är han och han.” Allahs Apostel sade, ”Du talat en lögn, för att din far är han och han”, De sade, ”Ingen tvekan om att du har talat sanning och har gjort det rätta.” Han sade till de, ”Om jag frågar er om någonting kommer ni att tala sanning?” De svarade, ”Ja, O Abal-Qasim! Och om vi skulle tala en lögn kommer du att veta såsom du visste angående vår far”, Allahs Apostel frågade sedan, ”Vilka är (Helvetets) Eld Folket?” De svarade, ”Vi kommer att vara i (Helvetets) Elden en stund och sedan kommer ni (Muslimer) att ersätta oss däri.” Allahs Apostel sade till dem. ”Ni kommer dröja i det i skam. Vid Allah, vi skall aldrig ersätta er däri alls.” Sedan frågade han dem igen, ”Om jag frågar er någonting kommer ni att tala sanning?” De svarade, ”Ja.” Han frågade. “Har ni lagt gift i detta rostade lamm?” De svarade, “Ja.” Han frågade, “Vad fick er att göra det?” De svarade, “Vi hade avsikt att veta om du var lögnare i vilket fall vi hade blivit befriade från dig, och om du var en profet skulle den INTE SKADA DIG.” (Sahih al-Bukhari, Volym 7, Bok 71, Nummer 669)

Var uppmärksam på det som Judarna sade till Muhammed. Om Muhammed var en sann profet skulle inte giftet vara till skada för honom, vilket menas att om giftet skulle påverka honom skulle han inte vara en sann profet. Denna poäng är betydelsefull vilket vi snart skall se.

Följande traditioner bejakar att en Judinna framgångsrikt förgiftade Muhammed vilket även av Muhammeds eget erkännande orsakade honom stor smärta vilket slutligen resulterade till hans död:

Berättad av Anas bin Malik:
En Judinna framförde ett förgiftat (kokt) lamm för Profeten som åt från det. Hon var tagen till Profeten och han frågade, ”Skall vi döda henne?” Han sade, ”Nej.” Jag fortsatte att se effekterna av giftet på gommen i munnen på Allahs Apostel. (Sahih al-Bukhari, Volym 3, Bok 47, Nummer 786)

Anas rapporterade att en Judinna kom till Allahs Budbärare (må frid vara över honom) med förgiftad fårstek och han tog från det som hade blivit framförd åt honom (Allahs Budbärare). (När han kände effekten av giftet) kallade han på henne och frågade henne om det, varpå hon sade: Jag hade bestämt mig att döda dig. Därpå sade han: Allah kommer aldrig att ge dig kraften för det. Han (berättaren) sade att de (Heliga Profetens Kompanjoner) sade: Skall vi inte döda henne? Därpå sade han: Nej. Han (Anas) sade: Jag kände (effekterna av det här giftet) på Allahs Budbärares uvular. (Sahih Muslim, Bok 026, Nummer 5430)

Berättad av Ibn Abbas:
‘Umar ibn Al-Khattab brukade låta Ibn Abbas sitta bredvid honom, så ‘AbdurRahman bin ‘Auf sade till Umar, ”Vi har söner som liknar honom.” ’Umar svarade, ”(Jag respekterar honom) för att hans position som du vet.” ’Umar frågade sedan Ibn ’Abbas om meningen med den här Heliga Versen: – ”När kommer Allahs hjälp och Meccas erövring…” (110.1)

Ibn ‘Abbas svarade, “Det indikerade på Allahs Apostels död som Allah informerade honom om.” ’Umar sade, ”Jag förstår inte den förutom vad du förstår.” Berättad av ’Aisha: Profeten i hans sjukdom i vilken han dog brukade säga, ”O ’Aisha! Jag känner fortfarande smärtan orsakad av maten som jag åt i Khaibar, och just nu känner jag att min aorta blir klippt av det giftet.” (Sahih al-Bukhari, Volym 5, Bok 59, Nummer 713)

En Islamisk sida *, öppet erkänner att Muhammed även skulle ha fått behandling med koppning (en procedur som försöker dra ut blodet från kroppen) för att lindra giftets smärtsamma effekter vilket han konsumerade:

Profeten (må Allaahs frid och välsignelser vara över honom) brukade känna sig dålig av maten och han brukade få behandling med kupighet för det.

Ahmad (2784) berättade från Ibn ’Abbaas att en Judisk kvinna sände en gåva till Allaahs Budbärare (må Allaahs frid och välsignelser vara över honom) som var ett rostat lamm. Han kallade på henne och frågade, ”Vad fick dig att göra vad du gjorde?” Hon svarade, ”Jag ville se om du var en Profet och sedan skulle Allaah tala det för dig och om du inte var en Profet skulle folket bli av med dig.” Varje gång Allaahs Budbärare (må Allaahs frid och välsignelser vara över honom) kände sig dålig som resultat av det, brukade han få behandling med kupighet. Vid ett tillfälle när han reste och gick in i ihraam kände han sig dålig som resultat av det och han fick behandling med kupighet. Editeraren av Al-Musnad klassade den som saheeh. (Fråga #32762: Judarnas försök att döda Profeten (må Allaahs frid och välsignelser vara över honom): online källa)

I ljuset av det ovannämnda är vi kvar med följande punkter:

  1. Muhammed misslyckades med sitt eget råd med att äta några dadlar för att undgå att bli skadad av varken magi eller gift. Problemet med denna punkt är att vi finner referenser i hadith litteraturen som säger att han åt dadlar.
  2. Muhammed må kanske ha inte ätit dadlar på dessa specifika tider när han blev sjuk i effekterna av magi och gift. Två problem med denna punkt. Ett är att vi inte har blivit sagda att Muhammed inte åt dadlar under dessa händelser. Andra är att Muhammed kunde helt enkelt ha ätit dadlar när han insåg att han hade blivit förhäxad eller förgiftad i fråga om att lindra deras skadliga effekter.
  3. Muhammeds medicinska råd var helt enkelt fel och kan inte skydda från magi eller gift. Några Muslimer som tror annorlunda kan prova på det på egen risk.
  4. Den mest problematiska aspekten av allt det här är att Judarna hade påstått att om Muhammed var en sann profet skulle giftet inte skada honom och ändå skadade den honom i en sådan utsträckning att han själv trodde att den orsakade sjukdomen som tillslut ledde till hans död. Det menas att Muhammed var en falsk profet!

Om han var en sann profet skulle sista saken Allah skulle ha gjort att försäkra att giftet som hans budbärare intog inte skulle ha effekter på honom så att Judarna skulle få bevis om att Muhammed var en sann profet enligt deras egna kriterier. Till exempel, jämför vad som hände med Muhammed med vad som hände med välsignade Aposteln Paulus när en giftig huggorm bet honom:

”Sedan vi hade blivit räddade, fick vi veta att ön hette Melite. De infödda visade oss en ovanligt stor vänlighet. De tände en eld och tog hand om oss alla, eftersom det började regna och var kallt. Paulus hade just samlat ett fång kvistar och lagt på elden, då en huggorm kom ut på grund av hettan och högg sig fast i hans hand. När de infödda såg ormen hänga fast vid hans hand, sade de till varandra: "Den där mannen är utan tvekan en mördare, som rättvisans gudinna inte låter leva, även om han har räddats från havet." Men Paulus skakade av sig ormen i elden och tog ingen skada. De väntade nu att han skulle svullna upp eller plötsligt falla död ner. Sedan de väntat länge och sett att inget ovanligt hände honom, ändrade de sig och sade att han var en gud.” Apostlagärningarna 28:1-6

Paulus mirakulösa beskydd ledde folket till att felaktigt trodde att han var en gud! Även om han inte var en gud visade denna mirakulösa ingripande att Paulus verkligen var ett riktigt sändebud av den sanna Guden. Allah kunde ha gjort liknande till hans budbärare, men det gjorde han inte, och följaktligen klarnar tvivlen av de otroende angående Muhammeds profetiska (o)legitimitet.

Av Sam Shamoun
Översatt av Team Sverige, originalet kan hittas här.
Kontakta oss